Meniskskada – hur allvarligt är det?

”Ah det är menisken. Jag får ta det lite lugnt med träningen ett tag.”

Känns det igen? Meniskskada är en mycket vanlig företeelse, inte minst i idrottsvärlden. Sannolikheten är ganska stor att du eller någon i din omgivning har eller har haft ont i knät på grund av en skada på menisken. Kanske har de också genomgått en operation.

Vad är en menisk?

På knäledens båda sidor sitter halvmåneformade broskskivor. Ordet menisk betyder förresten ”liten måne” på grekiska. Dessa fungerar som stötdämpare och har också till uppgift att stabilisera knät när du är i rörelse. Den inre menisken är inte lika flexibel som den yttre, och därför är det också oftast den som skadas. Eftersom den är sammankopplad med ledbandet är det vanligt att en meniskskada och ledbandsskada uppträder samtidigt.

Risker för att drabbas av meniskskada

Vem löper då störst risk att drabbas av trasiga menisker? Om vi bortser från det som uppstår gradvis under lång tid och kommer med åldern, alltså nedbrytning av brosk och artros, så hittar vi en grupp av människor som utmärker sig mer än andra i statistiken. Och det handlar om idrottare på alla nivåer.

Skador på menisken uppstår ofta i samband med att du har en hård belastning på knät, samtidigt som det utsätts för vridningar. Ett exempel kan vara innebandyspelaren som blir bortdribblad och tvärstannar och vänder om i samma rörelse. Du kan också ofta se det på fotbollsplanen, när dobbarna fastnar i gräset samtidigt som du byter riktning.

Andra idrottare som ofta drabbas – både på elit- och korpnivå –är personer som spelar ishockey, handboll, volleyboll och badminton, liksom alla grenar av utförsåkning.

Hur vet jag att det är en meniskskada?

Ibland vet man som sagt inte ens om att menisken är skadad, eftersom man inte har några smärtor i knät. Och i de fall man faktiskt känner av skadan kan det vara svårt att veta vilken typ av skada man har. Meniskskador kan yttra sig på flera sätt, och medan några har våldsamt ont av en lätt skada känner andra mycket lite av en större skada.

Det svåra för sjukvården är att veta om det är en akut skada på menisken eller om det är tecken på begynnande artros.

Men några av de symptom som kan uppträda är:

  • Knät kan låsa sig, vilket gör att du får svårt att sträcka ut benet helt. Beror ibland på att menisken utsatts för yttre våld och blivit intryckt.
  • Smärtor i knät när du sitter på huk eller vrider på det.
  • Smärta när du belastar knät.
  • Smärta vid ledspringorna, och som oftast uppträder på insidan.
  • Svullnader runt knät
  • Du känner att det är stramt och stelt när du reser dig efter att ha suttit en stund.

Förutom svullnader är det också mycket vanligt att man hör ett klickljud från knät. Och bara den enkla rörelsen att vända sig om kan utlösa skarpa smärtor på grund av den lilla vridrörelsen man gör. Smärtan kan dröja sig kvar länge efteråt. Allra oftast sitter smärtan på knäts insida.

Meniskskada opereras ofta i onödan

Tidigare såg man på en meniskskada som något som måste opereras, men numera vet man att det ofta inte leder till någon förbättring – det kan till och med öka risken för artros.

Det finns två olika typer av skador på menisken:

  • Den akuta – skador som ofta drabbar idrottare och motionärer som åker på en bristning eller en kraftig vridning av knät. I dessa fall kan det ibland vara befogat med en meniskoperation, särskilt om menisken är lös och hindrar normal rörelse i knät.
  • Åldrande – den vanligaste typen. Innebär att menisken långsamt förändras och blir sprödare med åren. Här opererades menisken nästan rutinmässigt bort tidigare. Forskning har dock på senare tid visat att en operation inte gör någon skillnad mot att enbart träna och att använda knäskydd för att stabilisera knät.

Idag låter man således ofta menisken sitta kvar, trots att den är ”trasig”. Detta för att den ofta inte ställer till problem. Ofta är också den trasiga menisken helt oskyldig till smärtsymptom i knät och därför behöver den i regel inte heller opereras. Undersökningar har visat att så många som en tredjedel av alla personer över 50 har en skadad eller trasig menisk – men många av dessa har inte några som helst besvär. Däremot kan en trasig menisk innebära en något högre risk för att drabbas av artros i framtiden.

Behandling av meniskskador

Hur man behandlar en meniskskada beror självfallet på hur allvarlig den är. Handlar det om en lättare skada, och man inte har några större besvär så brukar man vanligen avvakta i några veckor för att se om problemet försvinner av sig självt.

Förr tog man rutinmässigt bort broskskivan då man antog att den skadade menisken skulle vara till men för personen. Dock har man numera insett att det inte gör någon större skillnad om man låter den sitta kvar.

Idag vet man alltså bättre och man rekommenderar i regel träning, träning och åter träning. Och träningen har flera syften. Rehabträning har störst effekt (och är lättare att genomföra) för de som inte har alltför stora besvär och smärtor eller där skadan inte innebär att man har svårt att röra sig obehindrat.

Träning syftar delvis till att öka muskelstyrkan, men man utför också så kallad neuromuskulär träning – enkelt uttryckt, träning av rörelser som liknar de man utför till vardags. Ett annat syfte kan vara att underlätta viktnedgång för att minska belastningen på knälederna.

Operation är egentligen bara en sista utväg, när inget annat hjälper mot smärtorna.

Rehabträning syftar alltså till att återfå sin rörelseförmåga och lindra smärtorna i knät. Men det kan vara en ganska smärtsam period, och under tiden kan man ha stor nytta av speciellt utformade knäskydd och ortoser, anpassade för just meniskskador. Dessa skydd ger en ökad stabilitet i knät vilket gör att man ”vågar” belasta det under träningen. De bidrar också till att minska svullnader i knät. Flera av dessa skydd är försedda med elastiska band för att du själv ska kunna justera hur hårt de sitter åt runt knät.

Ge inte upp, även om du känner att det gör ont i knät i början av träningen. Det släpper med tiden, och här hittar du effektiva knäskydd som hjälper dig att snabbare komma tillbaka på banan – bokstavligt talat.